Det var så det började, av Malte Fredriksson
1970, närmare bestämt i mitten av februari, satt ett antal, då unga och oförbrukade män, på några lådor och bräder tillverkade bänkar i den gamla skyttepaviljongen upp i Fontin-skogen. Vad dessa män då inte visste, var att 30 år senare skulle den då startade klubben, som fick namnet Kongahälla AIK, fortfarande leva och vara mycket aktiv.
Vad var det då för män som i den kalla februarikvällen på en kall planka i en dåligt upplyst lokal beslöt att starta en friidrottsklubb? Jo det var Bo Andersson, Torsten Sandberg, Paul Anderson, Malte Fredriksson, Hroar Johansen och Bertil Andersson.
Klubbens första ordförande var Torsten Sandberg som var en eldsjäl av stora mått och en kunnig tränare. Men det var framförallt Bo Andersson som var den drivande kraften. Det var också han som hade visionerna. Det var genom Bosses försorg som vi fick tillgång till den i träda liggande skyttepaviljongen och vi gjorde gemensamt och med benäget bistånd från Kungälvs Trä en ordentlig upprustning av den gamla lokalen.
Klubbens första styrelsemöte hölls hemma hos Bo Andersson på Västra Gatan. Ett tiotal ungdomar fanns med vid starten, däribland sprinterlöftet Bertil Andersson samt höjd- och stavhopparen Göran Sandström.
För att verksamheten skulle få en stabil ekonomisk grund att stå på, lånade styrelsen upp 5000:- från SE-banken och styrelsen gick själv i borgen för 1000:- per man.
Aktivitetsstödet fanns redan i början av 70-talet och var på den tiden tillsamman med lotterier de inkomstkällor en liten klubb hade att förlita sig till.
Vi fick tack vare Bosse möjlighet att tillsammans med Bilab anordna bilrallyn när företaget presenterade sina nya bilmodeller. Det gällde ju att snabbt få ihop pengar bl a för att betala av på det "ofantligt" stora lån som vi tog vid starten.
Den första tävlingssäsongen stod för dörren och för att komma väl förberedda till den, anordnades ett träningsläger i Knäred i sydliga Halland. Tränare vid detta förhistoriska tillfälle var Torsten Sandberg och undertecknad. Knäred skulle visa sig vara en för vår klubb närmast perfekt plats och klubben återkom hit många gånger under 70-talet. Resorna dit företogs i bl a lånebilar från Bilab samt med Torstens svarta PV med en grön och en svart dörr. Detta var ett klart vårtecken sydliga Halland.
De första stortävlingar som klubben deltog i var HAIS-spelen i Hässleholm vilka återkom åt efter år. När de sedan lades ner i slutet av 80-talet var Kongahälla AIK en av de klubbar som varit med flesta antal gånger genom åren.
Under de första åren på 70-talet fick styrelsen även delta aktivt vid både träningar och tävlingar för att bl a fylla upp stafettlag. Sålunda kunde man under mörka höstkvällar uppe vid kyrkogården se ett stort antal ungdomar som körde uppmjukningsövningar och där framför en spöklik skepnad som flaxande ledde övningarna. Det var Bo Andersson som på hemväg från jobbet tog en sväng upp till Fontin för att hjälpa till. Men medge att en dylik uppenbarelse kan få den mest förhärdade att darra.
Två år efter starten tog klubben sitt första SM-tecken genom Katarina Jönnå (fl 14 på 800 m) i Scandinavium.
Senare delen av 70-talet fick vi en nedgång i verksamheten inte bara de aktiva utan även inom styrelsen och Åke Jönnå och undertecknad träffades ibland och funderade på om vi skulle lägga ner klubben eller ha den vilande.
Det blev inte så, och tur var väl det, för i början av 80-talet fick vi på nytt igång verksamheten. Ett antal föräldrar kom till klubben med sina barn och under vinterhalvåret hade vi regelbundna vandringar i skogarna runt Aleklätten. Vi gjorde upp eld, grillade och levde mer eller mindre ett frisksportarliv varje söndags- eftermiddag, Det verkliga uppsvinget kom i mitten av 80-talet. Då kom ett stort antal ungdomar i 12-årsåldern till klubbens träningar som då leddes av i första hand Sone Sjölander och Christer Lundqvist och Bo Forshäger. Åren mellan 1985 till -90 var den hittills bästa perioden tävlingsmässigt, då inte mindre än sju svenska mästerskap i olika klasser bärjades och en hel drös DM- och GM-tecken togs.
Ungdomarna som stod för dessa framgångar var Pernilla Andréasson, Jessica Essman, Linda Olsson, Ulrica Forshäger (4/100 m), Robert Brunbäck Peter Andersson, Nicklas Fredriksson (3/800 m) och individuellt, Rickard Mattson, Pernilla Andreasson, Ulrica Forshäger, Jonas Alfredsson och Tomas Hansson. Därefter var en tid då ungdomarna sökte sig till andra klubbar p g a utbildningar och mycket annat. Men istället har vi byggt upp en ny generation med ungdomar som är på väg att ta över. Vi har också förstärkt rejält på tränarsidan, både manliga och kvinnliga tränare har utbildats.
Kommunen och Fritid i Kungälv har varit ett gott stöd genom året. Dessutom har våra sponsorer haft och har en inte ringa del i klubbens framgångar. Vi tror oss kunna säga att klubben har en viktig funktion i vårt samhälle genom att ge ungdomarna en meningsfull fritid, kamratanda och en bra värdegrund.